Aktivist ja visst

Min lilla jul bestod av en massa obeskrivligt rådd på grund av att människor som aldrig har förstått sig på jordrukets gränser plötsligt fått för sig att de stackars djuren lider.

Jag har i hela mitt liv arbetat med djur. Oftast är det en del av mig jag sällan berättar så mycket om eftersomde männsikor som är med i produktionen av den mat vi har på spisen nästan dagligen hör till de lägre satta människorna i vår tid och därför blir behandlade med en respekt eller en löjla som ingen kung eller president någonsin kommer att få uppleva.
 
Mitt i allt plått om lilla juls firandet och glögg drickande får man en hotelse per telefon en hotelse som var mera om dirigerad till en varning om aktivister som går löst på djur. Min lilla jul blev spännd - jag tror aldrig jag har tänkt tanken vad händer om .. så många gånger tidigare.

Jag skulle själv vilja bli en aktivist- det ärnu tydligen enda sättet att förstå dessa människor. Att sitta med på deras möten och få det svart på vitt va de har emot djur i bur, kor i hagen , grisar vid maten. Jag har verkligen försäkt sätta mig in i deras situation men läget blir bara värre och ända jag kan tänka mig att dessa människor är "grymmt enkäl i hovo" . Skulle jag vara med på dessa aktivist mötena skulle jag också sitta på en hel del information om deras nästa attack.

Dessa omedvetna aktivister vet inte hur gärna en bonde skulle vilja stryka hela Finlands lag när de får tag i en aktivist som har varit med och aktiverat hela befolkningen på ett så ojämnotänkt sätt.

Tänk dig.... En pälsfarmare som har drygt 20 hus. (eller hunumånga som är normalt ) och som har kämpat varje år att utveckla sin pälsindustri. Lagt ut varje slant som löst låssnade. När han en morgon tar på sig sina stövlar och sin mössa där det ironinskt nog står namnet på det företag somkör maten åt hans djur. PÅ vägen till dessa hus möter han 1000 tals minkar och rävar. Alla krätsande kring sitt hus. Måste jag förklara paniken?
  ... en kobonde som har ärvt sitt fähus av sin far och själv har ett brinade intresse men i respekt för sin far så vågar man inte ändra på systemet till det modernaste, Ni vet pappa har ju alltid rätt. Huset där djuren står har haft vanlig nötning med åren men ser lite risigt ut. Men ingen skada varken mot djuren eller skötaren. En vacker dag när han går efter posten faller ett vitt stort kuver ur halpa-hali reklamen med att han ha blivit anmäld för djurplågeri.
.... en grisbonde som kämpat med miljö tillstånd och grannar för att få bygga ett stort svinhus med god kvalitet. Längst bort ligger en gris som aldrig riktigt blev frisk, bonden ser att grisen lider men är för snäll för att våga skjuta den utan hoppas att han en dag ska bli frisk eller att han får tag i någon som får skjuta den.  En sömnig morgon när hela byn ligger i dimma- har bonden en lapp på sitt svinhus att han är anmäld för djurplågeri.

Det här är bara några exempel... Ingen av dessa exempel är realistiska.

Jag kan nästan förstå pälsdjursaktivister men jag bytte åsikt när en mink tittade så rart in i mina ögon jag tror att den förstod mer än väl. Ät upp minken rävarna då om ni tycker att di gör mer nytta än att värma någon halvrik människa någonstans där det är kallt. Blunda om ni så tycker men Släpp int ut dessa små grönögda monster. Se aldrig ner på bönder - de e inte matvarokedjorna som producerar maten!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0