Rexon

Ja satt på sängkanten och lekte med frassen när jag plötsligt fick en aningen panik. Gick på vessan och kände en otäck sprickande upplevelse. Berättade glatt för daniel om han har tid att bli pappa ikväll. PÅ skämt. jag viste inte då hur allvalit det verkligen var!

jag övertalade daniel att vänta 2 timmar medan skickade vi åt alla nyblivna mammor vi kände och alla tyckte vi skulle snabbt ti ett sjukhus.

till sist övertalade daniel mig om att ringa till akuten när jag varken klarade av att sitta eller stå. Men han fick lov att ringa själv för jag lovade honom att jag skulle säga att jag var frisk ifall han gav telefonen till mig.

Daniel förklarade det jag hade förklarat till honom och vad han såg. Sen ville de tala med mig och jag hade ingen annat val än att svara älit på frågorna. De ville att vi skulle komma dit ganska snabbt!

När jag nu satt fastspännd på undersökningsbordet hade förståss samandragningarna lugnat ner sig. men var nästan lika ofta som hemma iallafall.

Nå efter sådär 20 minuters baby EKG eller vad jag nu var tillkopplad till för apparatur så började både daniel och jag se en liten panik i deras blick!

vilket inte lugnade nån av oss.

Nåja läkarna sa iallafall att jag hade stressat för mycket på sista tiden och att det syntes på långt håll på både babyn och mig att de här sammandragningarna kan komma tillbaka när som hällst om jag inte lugnar ner mig.

men jag vet inte när jag stressar?

Vi satt och funderade med läkaren hur vi skulle göra för att få barnet att hållas kvar några vekor till eller 62 dagar hällst. och att undvika att vi sitter på förlossningsavdelningen varje vecka. risken fanns.

Läkaren sa att när vårt baby är så aktivt så har jag svårt att syresätta mig själv eftersom all syre går åt till babyn. Det var då som läkaren kom på att han skulle sjukskriva mig. men det var då mitt goda humör tog slut och jag sa att det har jag inte tid med.
kanske jag redan då förklarar på min egen fråga när jag stressar.

Det tog två timmar innan babyn lugnade ner sig så pass att vi kunde åka hem. Felet var bara att vi smet eftersom jag inte årkade vänta längre

Följande morgon var jag ännu 6 tiden inställd på att fara till skolan till 8 men när jag satte mig upp på sängkanten var det som om hela vårt tak var fullt av små små flygor som vinglade över mig. Jag försökte fifta bort dessa men det gick inte. Enda felet med dehär var att daniel inte såg dem.

vad fick jag på förossningsavdelningen igentligen?

nå flugorna försvann och tur var no de- jag var inte sinnesjuk i allafall. Och det var skönt att få såva och bara va en stund.  På en enda kväll hann jag och daniel svänga upp och ner på bådas släkten så idag är det mest att ställa kära släkten på fötter igen.