Rexon

tänk ja ha vänta å vänta i nästan heila 9 månader no.. bara 8 dagar kvar.
ja trodd att sista tidin sko va absålut mest spännand.. men e int riktot så.. fö mitt tålamod ha täji slut och ja väntar och väntar på att na ska böri händ utöver täjde vanliga sammandragningan jag brukar ha.

I prncip e allt klart utom pytte små detaljer. Men he e int så falit igentligen. Igår blev vaggan ombäddad igen. Den e bäddad med vit lagan och mörka blommor med  å en liten nalle i grön sparkdräkt i äna hörnet. Vi vald att använd den vaggon som vi ha fått i present och inte den vi har ärvt.

En liten detalj som är borta ur mamma väskan är godispåsen och morgonrocken. Annars är väskan alltid färdi packad.

Jag skall egentligen sitta här ock skriva och fundera på rehabilitering och tokodee.. men det känns som om ja står och knapprar på tangenterna helt i onödan.. ja kommer ingen vart

Ja kan int äns föreställ me ho mychi som ha ändra under denhär 9 månaders persioden som ja ha gått omkring med ett litet liv inom mig.
Alla dedär sagorna om flickor som gått omskring med en baby i magen utan att ha vetat om det tror ja inte överhuvutaget på mera.
Man kan helt enkelt inte missa att man e med barn. Magen sväller. personligheten ändrar. Igår kom jag på hur otrolig blyg jag har blivit under denhär tiden jag har väntat.

Jag har knappt vetat om tidigare att man kunde va blyg. Nu sitter ja här mitt i blygsmeten själv och förstår ingenting. Sen har jag slutat äta brökanter av någon anledning. Efter att jag har ätit ligger det alltid en nätt liten brökants hög på tallriken. Jag vet int varför.. men de förbaskade kantrin gar int ti ätas.
di e hämsk

Men det finaste med hela graviditeten är att känna en annans puls och hickningar som en del av en själv. Känna hur stor den blir och vilka förändringar som finns för var dag som går.

men allt kommer att gå enligt planerna:D