I väntan på smällen!
I ganska precis 9 månader har jag bara blivit fetare och fetare. Jasg har gott från strålande glad till lipsill till kokande monster på bara några minuter.
Jag har insett att jag kommer att bli mamma
Jag har insett vad som krävs av oss båda när den ena av oss väntar.
Imorrse insåg jag att jag hatar vårt hus:D inte lägenheten den skulle vara hur mysig som hällst om det inte vore för många av våra grannar. När Daniel for till arbetet i morrse ( kl 8)ringde det på dörren . Utan att tänka i bara nattlinnet öppnade jag och där stod en manlig bekant från lågstadiet och frågade hur jag mådde. Lite förvånad och halvt vetskrämd sa jag att ja mådde bra. Sen stod han i dörren och förklarade han i nästan 20 minuter hur han mådde.... suuuck
Sen när jag äntligen tänkte få somna om parkerade en högljud audi utanför vårt sovrummsfönster och bara basade och gasade. Jag blev så arg att jag trodde jag skulle explodera. Där stod audin över en halvtimme och väntade på någon som han troligen var lite rädd att väcka. och jag satt och stirrade på människan. Skulle han ha suttit där 10 minuter till skulle jag inte lyckats hålla tillbaka min ilska utan slitit upp bildörren och sakt en del ord som man kanske inte ska nämna..... där hade du tur tin förbannade audi!!
PÅ grund av att min mage värkte och jag inte alls var lugn mera. Steg jag upp fast klockan inte var mera än 9. Magen kändes otrligt ivägen imorrse så jag bestämde mig för att sitta på terassen en stund och lugna ner båda babyn och mig själv. Men Det hade nog vår kära gårdskarl sett till att jag inte skull göra den morgonen eftersom hans cirkelsåg med ställning var tydligen rädd för vatten så den hade han placerat på vår terass så att ingen skulle kunna vistas där.
Vid de här laget började både jag och babyn bli lite åt det mera förbannade hållet så jag bestämmdemig för att flytta sågen med ställning.
Tyvärr fick min mage en massa spända ryckningar när jag börjde mig ner så jag hade inget annat val än att låta cirkelsågen med dess ställning vinna.
Istället gick jag för att marinera de griskotletter som jag och Daniel skulle ha till midda.... tyvärr blev marinaden inte riktigt som den skulle eftersom min spända mage tvingade mig att hoppa över vissa kryddor som nån ogravid jäkel satt för högt upp.
Sen när klockan började närma sig 11 tog jag våra kotletter och stolt var påväg ut på vår terass för att grilla dem. Insåg jag till min kokande ilskas förfäran att den förbannade cirkelsågen med ställning var kvar. Jag kunde en en gång inte komma fram på vår egen terass.
Daniel märkte knappast att kotletterna var grillade i ugnen istället för på grill men han märkte mitt otroligt goda humör. den stakarn.
Redan nu kan jag tänka mig att jag faktiskt föder ida. Eftersom hela jag har varit lite upp och ner fysikst och psyksist desutom har helan dan börjat så kaotiskt så jag kan tänka mig att den fortsätter i samma takt:D
Jag har insett att jag kommer att bli mamma
Jag har insett vad som krävs av oss båda när den ena av oss väntar.
Imorrse insåg jag att jag hatar vårt hus:D inte lägenheten den skulle vara hur mysig som hällst om det inte vore för många av våra grannar. När Daniel for till arbetet i morrse ( kl 8)ringde det på dörren . Utan att tänka i bara nattlinnet öppnade jag och där stod en manlig bekant från lågstadiet och frågade hur jag mådde. Lite förvånad och halvt vetskrämd sa jag att ja mådde bra. Sen stod han i dörren och förklarade han i nästan 20 minuter hur han mådde.... suuuck
Sen när jag äntligen tänkte få somna om parkerade en högljud audi utanför vårt sovrummsfönster och bara basade och gasade. Jag blev så arg att jag trodde jag skulle explodera. Där stod audin över en halvtimme och väntade på någon som han troligen var lite rädd att väcka. och jag satt och stirrade på människan. Skulle han ha suttit där 10 minuter till skulle jag inte lyckats hålla tillbaka min ilska utan slitit upp bildörren och sakt en del ord som man kanske inte ska nämna..... där hade du tur tin förbannade audi!!
PÅ grund av att min mage värkte och jag inte alls var lugn mera. Steg jag upp fast klockan inte var mera än 9. Magen kändes otrligt ivägen imorrse så jag bestämde mig för att sitta på terassen en stund och lugna ner båda babyn och mig själv. Men Det hade nog vår kära gårdskarl sett till att jag inte skull göra den morgonen eftersom hans cirkelsåg med ställning var tydligen rädd för vatten så den hade han placerat på vår terass så att ingen skulle kunna vistas där.
Vid de här laget började både jag och babyn bli lite åt det mera förbannade hållet så jag bestämmdemig för att flytta sågen med ställning.
Tyvärr fick min mage en massa spända ryckningar när jag börjde mig ner så jag hade inget annat val än att låta cirkelsågen med dess ställning vinna.
Istället gick jag för att marinera de griskotletter som jag och Daniel skulle ha till midda.... tyvärr blev marinaden inte riktigt som den skulle eftersom min spända mage tvingade mig att hoppa över vissa kryddor som nån ogravid jäkel satt för högt upp.
Sen när klockan började närma sig 11 tog jag våra kotletter och stolt var påväg ut på vår terass för att grilla dem. Insåg jag till min kokande ilskas förfäran att den förbannade cirkelsågen med ställning var kvar. Jag kunde en en gång inte komma fram på vår egen terass.
Daniel märkte knappast att kotletterna var grillade i ugnen istället för på grill men han märkte mitt otroligt goda humör. den stakarn.
Redan nu kan jag tänka mig att jag faktiskt föder ida. Eftersom hela jag har varit lite upp och ner fysikst och psyksist desutom har helan dan börjat så kaotiskt så jag kan tänka mig att den fortsätter i samma takt:D
Kommentarer
Trackback
