mycke på en gång

jag och min sambo bor inte längre i en kägenhet. utan ett hus som har allt. i princip utan ett stort badrum.

först hela rabarbern med lånet.... de e lånebeslut borganärer räntor lånefösäkringor offerter å aallt va satan di ha hitta på... ursäckta uttrycket en hel da tillbringade vi att underteckna en hel hop av papper. såna papper som gör oss skuldsatta i en masssa år framför.

när pappren va skrivna fick vi äntligen börja föra alla dessa lådor vi levde bland i lägenheten till huset. det absålut första vi förde dit var frassin.. de va nått jag trodde skulle börja den otroliga vandringen tillbaka till det han kallade sitt hem. men det tog inte många minuter trivdes frassin som om det faktiskt var hans place

samma da ringde vi och ordnade så att stora delar av våra släkt förde flyttlådor från lägenheten till huset.... allt la flyttarna i ett ända rum på en hög som bara växte 

sen skulle jag med våld ha upprett minst fyra rum av alla de rum vi har.... samtidigt som möblerna bara välde in.. 

på två dar var huset fritt från flyttlådor..men både daniel och jag led av feber..

mitt i allt detta fick ja dera på att en vän ska gifta sig väldigt snart i chocken stan för att köpa baby leksaker...
leksaker som det senare stod när babyn är 5 mån.. vår lilla dotter e fortfarande 3..

här sitter ja nu snuvig... å lite yr i bollen.. har nyligen varit och vaccinerat vår dotter.. hon skräck så jag tänkt börja gråta. samtidigt som di sa att ni borde ha  varit här i går.. men på mitt rådgivningskort stod det dagens datum..... ti följd av den missen klagade tanten över lillons vikt.. vilket gjorde mig lite ledsen.. då fick jag mattabellen som jag borde ha fått redan första gången jag var dit.. men här på internät står det att min lilla dotter har en normal vikt kurva va än tantjäveln säger..

jag försöker få lillon att somna trots att det märks hur ont hon har det i kroppen efter vaccinet.. 

jag får nämligen inte åka hem.. daniel lovat att överaska mig till min födelseda
 


nytt steg i rätt riktning:D

imorgon får vi reda på ifall huset är vårt eller inte..

jepp läs det en gång till om ni vill men ja ha på känn att ni kunna läs e fösta gangon

vi ha lagt in ett anbud på ett hus.

i mitt huvud finns nu en otrolig närvositet över ordet TÄNK OM  jag husägare:D

ett drömboende för oss:D.... utom möjligen frassin han njuter av att spring mellan lägenheten å knäll nedanför kylskåpe deiras:D

huse vi ha lagt anbud på .. e beboeligt som e je.. men vi vill förståss lägg in en liten egen syn på de hela:D


huse innehåller en källar å vindsvåning..

klart ja känner liti ångest över att flytt från min hemkomun på riktot men på sammagang ere ett stort steg  som en vän sa till mig..
om int förr så tå vejt all att e påriktot

ja hoppas int nain ha tvivla över he:D

ja va så närvös hela dan å e ännu att ja for ti lillons mommo å moffa för att slipp ga i lägenheitin å funder om ja ska måst böri pack
fats ja veit jo nou att ja hindar nou:D
men ja kan int kom me fort nog tedan.. våra nya grannar springer ut å röiker me jämna mellan rum int sko e va na om int di sko sta å röik utanför vårt såvrummsfönster.. e sko sekärt va mytsi bettä ti bou tide ifall postin vår int sko försvinn dagligen..

ida blev ja posetivt överraska tå ja plötslitg upptäckt att mamma pängen stigit.. va nån anledning.. men pga att nån springer iväg me räkningar och kela brev så vet jag inte varför..



hoppas vi blir husägare... lillon daniel åsså jag:D




klagan en del av vår värld?

tidigt på morgoneninte natt längre men alldeles för tidigt för mamma.... vaknar mamm av ett kraftigt skrikande från vaggan..
lillon vår e hungri å blöjan e våt.. trotts att de två stolta föräldrarna fått såva det som arbetande människor kallar en hel natt  hörs ett litet suck från mamman...
trött lyfts en strålande glad dotter ur vaggan för att ompysslas

hon bryr sig inte om sucken inte häller fast jag ser lite sömning ut.. hon ser som jag e de roligaste hon nånsin sätt:D

jag satt nyligen och ammade min lilla dotter när jag hörde å radio att klagan utgör det som leder till flästa möjliga stridigheter..

jag tänker på vår familj.. där e de bara frassin som inte klagar.. å ja ger fan på att han inte häller e nöjd..

på radio berättade dem.. att de fanns i religiös "test" nånstans i världen där de hade ett lilla band på sig som de var tvungen att flytta varenda gång de klagade .. bande skulle vara kvar på samma ställe så länge de bara gick..

de tog 21 dar innan det tog en hel dag utan att klaga..

såg tillbaka på mig och min dotter.. tillsamannas hade vi hunnit gå genom en hel del klagomål redan ida.. blöta böjor hunger och irriterande flugor och ja vet inte allt..

de ha nu inte utlöst nått större krig.. men ingen glädje häller,,,

så varför klagar man?

därför utan den religiösa delen i testet skall jag själv pröva det:D.. men huuur?:D
  

7 veckor gammal

oj va liitin on e brukar folk säg som fö fösta gangon sir linneá vår:)

men för oss har de hänt otroligt mycke på dehär 7 veckorna..
 hon har börjat följa med me blicken
hon lyfter huvudet och håller det själv rakt å bra..  hon visar miner vad hon tycker..
som  när man lyfter hene så att hon står i famnen å sakta gungar henne.. de leendet skulle ni behöva få se:D


dopbild


e int lillon på bild :D

DOPET

nu e lillon döpt till Linne´a
kallningsamnet

dopet ägderum i kyrkon jä breivä ett litit dop me bara närmast släkt som mammor fammor mommor å pappor farffor å moffor.. å syskon.. vi bleiv 35 stycken??

dope giock jätte bra.. on skrik bara i sakristion.. sidan va on tyst å blonda ello skåda i take.. tå on vart våt i håre va on tyst

så nu e hon döpt i faderns sonen och den helige andens namn

ja va jätte närvöös..

men e gick nou som e sko..


lillon

Nu ere 5 dagar kvar tills lillon ska döpas
hon skall heta
****** ******** Wiklund

knäck de rebuset om ni kan:D
 min kläning jag skall ha på dopet var svår att hitta.. ja tänkte ha en vän att sy den men det blev mera invekla än att beställa den från långtbortistan så de ha ja gjort..
med lite spänning i tååna går ja nu till posten... ingen paakeet lapp har ännu synts till..

vi har haft problem med posten i vårat område.. någon tar våran post bankbrev och fpa brev.. sånt som fpa och banken senare ringer och frågat varfö vi aldrig svarat på..
så jag har suttit i min ilska på verandan med lägenheten och nästen svurit på alla oskyldia?? grannar som traskat förbi
huu tyysans svårt e de att låta andras post vara??

de e nästan häskt att ekränna att lillon såver mycketr bättre på nätterna än vad jag gör..

de e något i vårt såvrum som jag inte tål vilket ger mig svårt att andras.. ha nu försöt med allt men jag bara pipar..

de e hälit väder för tillfället.. men lillon vägrar att äta ute så jag sitter nu framför datorn för att fösöka hålla mig själv så stilla som det behövs för att hon skall få i sig den mängd hon vill ha..



vi var utkörand till purmo för ett par dagar sen.. fick en vägbeskrivning som innehöll mera hästar och kor än höger och vänster svänger..

vi fösökte svänga såå.. meen när vi plötsligt såg power park skyllten fick ja lov att erkänna att de sket sig
vi tog dessutom daniels bil så ingen vägkarta hade vi.. så ja svalde stoltheten och ringde till pappa om hjälp..
efter ett lotet asgarv i telefon hjälpte pappa oss till purmo..
vi var sist på plats
men nu hittar vi dit:D och till power park utan karta:D

midsommaren gick annars bra med lillon.. firades nyktert och rökfritt:D med mina och daniels föräldrar på en villa:D med så mycket grejer till lillon att de såg ut som om vi flyttat dit:D men allt sammans drog vi hem när både mammsen och lillon  vart så chinko så int daniel fick händer med nån av oss:P

som nyblivna föräldrar behöver man ta en liten stund för sig sjölv för att orka me
daniel och jag brukar fa ut och spring ett par kilometer medan mommo sköter.. lillon brukar vara lite engslit och jag brukar mest villa hem till lillon men efter en stund tycker ja de e jätte kul

själv tränar ja medan daniel arbetar men igår fick jag ett inhopps arbete som de panik ringde efter mig.. klart jag for å usch va glad ja va efter:D

4½ månader gammal

jag trodde hon var eleven och jag var läraren

jag trodde vi skulle få visa henne och välkomna henne till välden

men hon har redan nu lärt mig mera än vad jag nånsin kunnat tro
hon har välkomnat oss till en värld av och för föräldrar


tex....
jag vet att tv´n är påhittad av nån som haft många barn

tv´n är perfekt när man ammar- eftersom lillon äter i 45 minuter i sträck.. då e tv´n bra för att årkha sitta och amma tills hon blir mät..
tv´n är perfekt när lillon har ont i magen när man ligger på mage med henne och ser hur hon reagerar på ljudet från tv´n
tv´n är också bra så jag årkhar hålla mig vaken till sista matningen på kvällen

jag ser allt med nya ögon..

mitt rökfria nyktra liv

jag kan med lite frågande samvett säga att jag har rökt å  suttit lite väl djupt i flaskon..

å ja vet att jag int allti vari en liten ängel..

men tiden ha ändra Daniel hjälp me ur träske och jag hjälpt honom ur hans träsk.. och tillsammans skapade vi ett eget litet under..

men tiden till undervärket var inte så lätt..

förr hata ja bio.,. under tiden ja vänta sto ja å Daniel i ollis köön fö ti träff na folk å tå klockon böra va ti na fo vi på bio iställe..
 övriga i biosalongen måst hat me seriöst allstå-äh:D jag har svårt att va tyst under en film sitter komenterar vad di säger.. under halva filmen blir jag otålig och börjar knärra om paus..

men sakta men säkert har ja kommi me ur träske..


me flaskon kom e med en massa människor man börja kalla sina vänner.. människor som man umgicks med när  det rusade promille i blodet..

nu sitter jag här och ammar min lilla dotter har inte varit på en krog sedan 24 maj 2008  å plötsligt känner man sig först en aning utanför när andra talar om hur fulla di var när di gick från krogen..

sen så ser man på vad man har fått och då saknar mna inte alls känslan att vara utan kontroll över sin kropp...

sen börjar vännerna försvinna

då börjar man fundera ifall man blivit tråkig utan flaska... var det flskan som gjorde att jag gick att umgås med...

sen inser man att det inte var mig de umgicks med utan flaskan jag höll i handen..


men klart tanken finns där.. vart tog låssas vännerna vägen när man blev nykter?


om valet

jag brukar alltid rösta.. ibland bara för att höja det procentuella antalet unga som röstar.. men då faktiskt ha nån aning om varför jag skriver den siffran som jag skriver på röstningssedeln

felet var att jag var så iii ee me lillon så jag hade ingen aning om vem som var möjlig att rösta på..
så tänker ni..
hur kunde jag har missat alla de där skylltarna på vägkanten
 hu ja kunde missa de där annonserna i tidningen
hu jak kunde missa posten

klart jag inte missade dem .. jag såg dem men jag mindes dem inte.. förutom om de hade någon rolig frisyr.

så denhär gången röstade jag inte.. eftersom jag valde att inte lägga min röst på någon med rolig frisyr..

jag vet inte häller om det fanns nån valvaka eftersom jag somnade efter att ha matat lillon...

nåjaa ja litar på mina med människor denhär gången;)

lillon e nu 3 veckor gammal.. hon följer med med blicken jätte bra.. hon skrattar och ler.. hon svänger sig när hon e riktigt arg.. det händer ibland när man lägger henne på magen för att rapa så kan det hända att lillon fösöker kräla iväg men hon kommer ingen vart då blir hon arg..

jag har ordnat upp mig efter forlossningen ganska bra... lite extra häng över magen och jag gråter oftare än vanligt... 

har fått tydliga moderskänslor

igår grät jag för.. räddsla för att lillon skall börja rök då hon e kring 15år!... det gick över när daniel sa att hon e 3 veckor...
...när mommo berättade om en familj vars baby föll ur vaggan och dog.. det gick över när mommo tog fram tårta..
 ... sen började fundera på hur hämskt det skulle vara att hitta lillon död.... det gick över när daniel bjöd på glass

dethär sägs vara helt naturligt medan jag tycker det e mera irriterande

aningen att de e mycket mat med e för att jag gått ner 9 kg å ja fösöker tappert gå upp igen.. gör allt för att inte bli en krank igen.. så nu jyst gör mat mig glad:D
 

som mamma

idag har jag äntligen kommit fram till att babyn faktiskt är vår.. det tog i princip 2 vekcor innan jag förstod vad som har hänt..
en vanlig dag hos oss..
jag vaknar ungefär en fyra tiden ifall lillon somna före 11 på kvällen före.. då e hon hungri.. matar i omgångar fram till 10.. eftersom jag och lillon e lite för trött för att mata den tiden.. antingen somnar hon eller så jag.. 10 har jag min timme som jag får göra vad jag vill eftersom då tar Daniel hand om babyn helt och fyllt själv.... på den timmen städar jag oftast eftersom jag inte vill va allt för långt bort från lillon... det var tänkt att den timmen skulle vara att gå ut och gå på egenhand och lägga tankarna på annat än babymat och läckande bröst.. men istället städar jag..
nån av oss tar hand om lillons morgontvätt medan den andra lagar frukost eller lunch beroende på kocken

sen matas lilloln igen medan den andra spenderar tid med frassin.. När lillon har färdigt matats görs vagnen i ordning för en långpromenad ... under den promenaden brukar vi hinna med en lösglass 

sen börjar en liten kamp att försöka få hållit lillon vaken till 22:30 för annars blir det en kort natt igen

ok nu ser dagen jätte strukturerad ut och det e den okcså men i största hela bestämmer faktiskt lillon en hel del främst nu när vi båda e hem:D

älskar livet som mamma:D 

mamma i en hel vecka

I min famn ligger vår dotter. börjar bli trött och arg på allt. Hon upptäckte nyligen att vi tog med fel napp till mormors och morfars så nu låter hon oss förstå att vi aldri mera skall göra om det misstaget.
Under de första dygnen som lillon fanns på riktigt var det svårt att förstå att den här lilla underbara varelse faktiskt var vår. Jag gick ofta runt med tanken i huvudet att det faktiskt är vår babys. Det strålande leendet på mina läppar återkommer om och om igen.

nu jyst har jag och Daniel plannerat lillons dop. Det blir ett ganska stort dop. Innan midsommar väntas nu lillon vara döpt:D

imorrse var lillon jätte tidig. Hon avaknade första gången 4 .. sen det skulle hon ha mat en gång i timmen. Då bet hon mest i bröstet och sen var hon nöjd med det en liten stund frammåt.

När lillons mat rutiner ordnat upp sig till de mera normala var tredje timme så tog jag och Daniel oss i kragen och tänkte åka iväg och skriva på de papper att daniel är pappa till vår dotter. när vi äntligen hittat till han med pappren förklarade han på konstig svensa att vi tog oss i kragen för fort lillon måste ha ett namn först och ett signum.
suck för pappersarbeten.....

inte alltid så lätt

Inte e de alltid så lätt att vara mamma..

när jag kom hem från BB fick jag dan efter väldigt hög feber och pga stygnen var de rädda att måst ta in mig tillbaka. Men febern ordnade upp sig och jag slapp komma in igen.

Men jag kontrollerade båda mig och babyn vilket visade sig att min mage börjar så smånigom bli normal igen.. alltså jag slipper ha 9 mån mens..och smärtorna när man svänger sig är nu borta.

babyn ha gått upp tillbaka till den vikt hon hade när hon föddes.. en vecka tidigare än väntat.. ( babysen går ner naturligt en tid efter födelsen) och det är räknat en vecka efter så vår lillon ha nog fått i sig mat fast jag inte trott det.

sista och konstigase problemet är att brosten har förvandlas till två läckande fransbrööpåsar.. ibland är de sprängfylda med fransbrö ibland alldeles tomma... vilket beror på lillons mathumör.

ibland när man känner frnasbrööpåsen börjar bli sprängfylld och man bara väntar att lillon ska vakna så jag kan tämma påsen så vill hon inte haa.. utan ligger där skadeglad och bara ler och tittar med sina stora runda sööta ögon och man kan inte annat än fösöka ge henne mat eller bara tycka hon e gulli:D

Lillon vår:)

Natten till söndan hde jag otroliga sammandragningar.. men min enviset och räddsla att igen bli hemskickad från sjukhuset så kämpade jag med sammandragningarna att de skulle bli regelbundna. De var kraftiga och intensiva men med 5 och 4 minuters mellan rum. alltså ganska oregelbundna. Så istället tog jag ett varmt bad ochh vandrade fram och tillbaka. Sen jyst innan sammandragningarna vart för mycket for vi iväg till förlossningen. Där de var förvånad över att jag redan var öppen med 5 cent Jag fick lustgas och på de vistet fick jag bort de värsta topparna från sammandragningarna. Nåja hela förlossningen var över på 3 timmar.

Så föddes en liten nyfiken tjej på 3240gram och 49 cent. 2.41 på söndagsmorgonen. 17.3.

Nu e vi hemma allesammans hon äter och såver. mungiporna e ibland i taket å nångång där emellan ner i golvet. Men i stora hela är hon en glad tjej dom ler stort varenda gång vi tar i henne. Hon har tillochmed försökt att svänga sig när hon ligger på min mage. Hoppas att hon inte har brottom.

Men i stora hela så gick förlossningen mycket betträ än vad jag trodde att en fölossning skulle gå. Hon e en så lugn och snäll flicka då om det fortsätter såhär blir det ingaa problem:D

jag skulle visa er en bild på vår lilla  prinsessa men så hittade jag inte kameran i skötväskan:(

en ros till mamma

Jag har nu gått över med 4 dar.. Helt naturligt för förstföderskor påstår de.

Och jag lovar att de här två sista veckorna är absålut värst!!

natten till torsdag hamnade jag in till BB både jag och Daniel var säkra på att this is it.. Eftersom mina sammandragningar var kraftigare än tidigare och med fem minuters mellanrum...

Jag var öppen när de undersökte mig men de gav Daniel och mig olika information åt mig sa de en cent och åt daniel en och en halv cent.. hur som hällst så skulle jag stanna kvar på avdelningen för opservation.

de sa åt mig att åtminstone försöka såva.. Nå så ja blundade då och försökte koncentrera mig på annat än sammandragningarna som bara kom tetare.

Jag såv en halv timme den natten när de kom och frågade om jag vill ha kaffe eller tee till frukost.

Sen kom en ny barnmorska som hade lite större trut en den tidigare och frågade hur ofta jag hade haft sammandragningar under natten... Av massor av anledningar hade jag helt enkelt inte lust att räkna minuterna då jyst.. men jag förstod då varför ett övervakningsrum har tre klockor på väggen.

Efters undersökningen visade det sig att jag hade öppnats mera men inte tillräckligt för att få stanna kvar på sjukhuset. Så utan vidare möjlighet att kunna sitta skickade de hem mig och sa jag endast fick ta två panadol om dan.
Jag öppnades alltså för långsamt.

Nu sitter jag här och plågas istället för att plågas på sjukhus. Jag vet inte vad som är betträ men iallafall skall babyn ut snabbt nu.

För ni som undrar hur dethär känns så är det som om en trög kniv sakta far över magen och höfterna långsamma långsamma rörelser.. Ibland är rörelserna så kraftiga att man tror att hela magen är påväg åt ett helt annat håll

svårt att beskriva.. måste upplevas..

många sa åt mig att förlossningsskedet är otroligt smärtsamt och desstu flera dagar som gott över mera smärtsamt blir det. Men jag trodde aldrig att de skulle vara såhäär!!

Dessutom är mitt humör helt upp å ner vänt när jag inte klarar av att göra något eller hantera situationen..


så därför har jag kommit fram till .. den dan jag fyller skall min mamma få en ros. Som årkahde genom dehär för att få mig:D Jag vill inte ha några presenter för de är mammas förtjänst..

I väntan på smällen!

I ganska precis 9 månader har jag bara blivit fetare och fetare. Jasg har gott från strålande glad till lipsill till kokande monster på bara några minuter.

Jag har insett att jag kommer att bli mamma

Jag har insett vad som krävs av oss båda när den ena av oss väntar.

Imorrse insåg jag att jag hatar vårt hus:D inte lägenheten den skulle vara hur mysig som hällst om det inte vore för många av våra grannar. När Daniel for till arbetet i morrse ( kl 8)ringde det på dörren . Utan att tänka i bara nattlinnet öppnade jag och där stod en manlig bekant från lågstadiet och frågade hur jag mådde. Lite förvånad och halvt vetskrämd sa jag att ja mådde bra. Sen stod han i dörren och förklarade han i nästan 20 minuter hur han mådde.... suuuck

Sen när jag äntligen tänkte få somna om parkerade en högljud audi utanför vårt sovrummsfönster och bara basade och gasade. Jag blev så arg att jag trodde jag skulle explodera. Där stod audin över en halvtimme och väntade på någon som han troligen var lite rädd att väcka. och jag satt och stirrade på människan. Skulle han ha suttit där 10 minuter till skulle jag inte lyckats hålla tillbaka min ilska utan slitit upp bildörren och sakt en del ord som man kanske inte ska nämna..... där hade du tur tin förbannade audi!!

PÅ grund av att min mage värkte och jag inte alls var lugn mera. Steg jag upp fast klockan inte var mera än 9. Magen kändes otrligt ivägen imorrse så jag bestämde mig för att sitta på terassen en stund och lugna ner båda babyn och mig själv. Men Det hade nog vår kära gårdskarl sett till att jag inte skull göra den morgonen eftersom hans cirkelsåg med ställning var tydligen rädd för vatten så den hade han placerat på vår terass så att ingen skulle kunna vistas där. 
Vid de här laget började både jag och babyn bli lite åt det mera förbannade hållet så jag bestämmdemig för att flytta sågen med ställning. 
Tyvärr fick min mage en massa spända ryckningar när jag börjde mig ner så jag hade inget annat val än att låta cirkelsågen med dess ställning vinna. 

Istället gick jag för att marinera de griskotletter som jag och Daniel skulle ha till midda.... tyvärr blev marinaden inte riktigt som den skulle eftersom min spända mage tvingade mig att hoppa över vissa kryddor som nån ogravid jäkel satt för högt upp.

Sen när klockan började närma sig 11 tog jag våra kotletter och stolt var påväg ut på vår terass för att grilla dem. Insåg jag till min kokande ilskas förfäran att den förbannade cirkelsågen med ställning var kvar. Jag kunde en en gång inte komma fram på vår egen terass. 

Daniel märkte knappast att kotletterna var grillade i ugnen istället för på grill men han märkte mitt otroligt goda humör. den stakarn.

Redan nu kan jag tänka mig att jag faktiskt föder ida. Eftersom hela jag har varit lite upp och ner fysikst och psyksist desutom har helan dan börjat så kaotiskt så jag kan tänka mig att den fortsätter i samma takt:D 

1 dag kvar

Nåja 12 Maj närmar sig med storm steg... Och jag börjar tro att jag blivit så bra att hålla in babyn så nu kan jag inte släppa taget. Men det förståss Jag har allti varit punktlig..

Hälgen gick rikti bra hade en mängd konstiga sammandragningar men inget av betydelse. Så en hel del människor hade fel med det datumet också:P

Daniels chef var förvånad när Daniel dök upp i morse Och förklarade för honom att han no får ta ledit när de e dax..

Morsdagsblomman står fortfarande fin.. Jag fick inget kort eftersom Daniel inte visste vad som skulle stå på kortet.. Jag har städat så mycket som jag tycker att jag behöver innan jag far tre eller fyra dagar på sjukhus.


Igår kväll bäddade jag om vaggan igen.. Mest för att jag inte hade annat för mig. Nu funderar jag bara vilka leksaker som passar en nyfödd? Jag tror knappast att barnet leker så riktig mycket.. men nallar e ju allti bra.


kan man bli mera otålig än så här:D 


5 Dar kvar

Först vill jag tacka klassen för presenten jag Daniel å babysen fick:D
Jag kan ju avslöja att ni kommer att få ett mera personligt tack då sen:D


Idag vaknade jag av en mängd sammandragningar... De ha inte slutat ännu och jag funderar lite smått om idag är dagen D eller om babysen bara är vanligt orolig. Mer än hälften av våra släkt har gissat på natten till lördag eller söndag.. medan Daniel tror natten till onsdan...

gårdagen hälsade jag på hos rådgivningen.. hon var förvånad över att jag var där. Jag å babyn mår bra enligt hennes mätningar. Hon tyckte att det var roligt att babyn rör sig trots att den är så fixerad och redo att komma ut. Det är därför som jag mår som om jag vore åksjuk.

vår babys ligger dessutom och butar med baken mot mina revben vilket gör att jag har problem att sitta... Men jag kommer ändå att sakna min mage när babyn väl är ut. ....tror ja

Frassin har å böra bli lite mera övervakand än tidigare. Jag slipper absålut ingenstans på egenhand i lägenheten utan att frassin e med mig. Förr låg frassin i ett hörn å tå man gick nånstans la han åpp hovo och bara iaktog. Men nu skall han hälst sitta i famnen eller gå så nära så han trillar i fööötrin.

nåjaaa:D

7 dagar kvar

Idag är det dan då jag blev tvungen att sluta köra bil:(

Kära vänner och församling... köp en automatväxlad bil om ni nångång i er framtid tänker bli gravid och köra bil.

Jag e lika envis som ett får men hur ja en försökte fick ja int in kopplingen ida. ja tänkt int häller kom mig ur sängen. Ja tänkt ta en da med bara strumpa på högra foten...

jag vet inte vad babyn gör därinne men det känns som om hela tyngden ligger på vänstra höften ida. Jag känner mig lite som en nytvättad ankunge när jag går. 

Har suttit och tittat på en massa gammla fotografier. Först tittade ja på bilder när min äldsta broder blev född.. Mamma va i proncip lika gammal som jag e nu.. De hadde samma soffor som vi har nu ( när Daniel nångång får övertalat mig om att byta skickar jag sofforna till museum)  vi hade samma bokhylla tills för en vecka sen när vi köpte ny. Vi skulle ha haft samma vagga om vi inte skulle ha fått en i present. Vår katt ser precis likadann ut som den katt som mamma och pappa hade när de fick sitt första barn. Jag vet med sekärhet att kattorna är från samma släkte iallfall:D Vi bor dessutom nästan mittemot den lägenhet där mamma och pappa bodde innan de byggde. 

Det känns som om historien upprepar sig... men det gör ingenting för det har ju gott bra iallafall...

Sen såg jag på fotona från den tiden när min näst äldsta broder blev född. De hadde hus och på dop fotona står de båda med en blick med betydligt mera säkerhet än när min äldsta broder döptes. Iställe för en katt hade de hund. En liten björnhund.  Pappa hade klippt sig och mamma hunnit kamma sig innan folk tog fram kameran:D Jag har nyligen investerat i en fårsax så jag och Daniel kommer väl troligen att springa runt med 7cents hur i sommar:P Eller åtminstone Daniel;:)

Till sist såg jag på korten från den tiden när jag föddes. PÅ de bilderna ser man den knubbigaste lilla baby man kan tänka sig:D Mamma och pappa som närvöst tittar på sina barns klåfingrar när prästen tänder dopljuset.  Det kanske visste mera än vad jag vet idag. För på nsäta foto är det en bild på när min äldsta broder har en sån min och blick att han håller på och luktar på ljuset. 

Den bilden e lite kul. Eftersom min äldsta broder alltid har råkat ut för en massa olyckor. Även om inget hände efter att bilden togs häller men jag och min äldsta broder har alltid på något sätt tillbringat otrolgt mycke tid på sjukhus. Men aldrig tillsamans men ytterst sällan så långt mellan varandra. Sist var brodern där för körtelfeber?? tror ja.. fem dagar tidigare hade jag varit in på BB. Men nu har vi lovat varandra att det är min tur nu. Han skall hållas borta från sjukhuse till babyn e född:D

Nu skall jag försöka aktivera mig med annat än att dagdrömma.  


8 dagar kvar

tänk ja ha vänta å vänta i nästan heila 9 månader no.. bara 8 dagar kvar.
ja trodd att sista tidin sko va absålut mest spännand.. men e int riktot så.. fö mitt tålamod ha täji slut och ja väntar och väntar på att na ska böri händ utöver täjde vanliga sammandragningan jag brukar ha.

I prncip e allt klart utom pytte små detaljer. Men he e int så falit igentligen. Igår blev vaggan ombäddad igen. Den e bäddad med vit lagan och mörka blommor med  å en liten nalle i grön sparkdräkt i äna hörnet. Vi vald att använd den vaggon som vi ha fått i present och inte den vi har ärvt.

En liten detalj som är borta ur mamma väskan är godispåsen och morgonrocken. Annars är väskan alltid färdi packad.

Jag skall egentligen sitta här ock skriva och fundera på rehabilitering och tokodee.. men det känns som om ja står och knapprar på tangenterna helt i onödan.. ja kommer ingen vart

Ja kan int äns föreställ me ho mychi som ha ändra under denhär 9 månaders persioden som ja ha gått omkring med ett litet liv inom mig.
Alla dedär sagorna om flickor som gått omskring med en baby i magen utan att ha vetat om det tror ja inte överhuvutaget på mera.
Man kan helt enkelt inte missa att man e med barn. Magen sväller. personligheten ändrar. Igår kom jag på hur otrolig blyg jag har blivit under denhär tiden jag har väntat.

Jag har knappt vetat om tidigare att man kunde va blyg. Nu sitter ja här mitt i blygsmeten själv och förstår ingenting. Sen har jag slutat äta brökanter av någon anledning. Efter att jag har ätit ligger det alltid en nätt liten brökants hög på tallriken. Jag vet int varför.. men de förbaskade kantrin gar int ti ätas.
di e hämsk

Men det finaste med hela graviditeten är att känna en annans puls och hickningar som en del av en själv. Känna hur stor den blir och vilka förändringar som finns för var dag som går.

men allt kommer att gå enligt planerna:D

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0